Blunda och andas

andas,
hitta en plats i nuet
Jag springer på alla bollar,
jag är överallt och ingenstans.
Jag snubblar,
ramlar,
reser mig och springer vidare.
Jag springer i regn,
lera,
snö,
storm
och solsken.
Viljan att hinna med allt
innan tiden och orken tar slut
är starkare än allt annat.
Livet bubblar i bröstet,
det får varje cell i min kropp att dansa,
Jag faller igen.
Ligger på rygg
med stjärnhimlen ovanför mig.
Där uppe dansar hon,
den mjuka och mitt innersta,
i takt med norrskenet över natthimlen.
I mjuka vågor rör hon sig över himlavalvet.
Hon är fri och lycklig.
Jag ligger kvar,
utmattad känner jag hur värmen sprider sig genom kroppen.
För en kort stund dansar jag med henne där uppe.
För en kort stund är vi åter tillsammans
men sen måste våra väga skiljas åt för ett tag igen.
Hon dansar vidare i natten och jag återvänder hem.
Jag må vara trött
men jag är lycklig.
Nu ska jag bara lära mig att ta det lite lugnare.
Att stanna upp och andas,
att blunda och bara vara.
Det kommer gå bra
🙏