Men oj så bra det blev

Igår kom där ett stort svart kuvert i min brevlåda.
Detta kuvert innehöll mina efterlängtade bilder!
 
De två hjortarna har fina Åsa gjort
och jag är sjukt nöjd med dem.
(Det är resten av familjen också)
De svart/vita fotona har jag själv tagit,
och ja,
jag tänker låta dem hänga sådär.
 
Pojkarna fick välja foton och valde bort mitt favoritfoto :(
Så jag lägger upp det här istället
 
Så på väggen blev det en maskros och en kotte :)
och det blev ju bra det också.
 
Dagens stora uppgift blev att ta sig till Clas Ohlsson och handla ramar.
Inte alltför betungande alltså ;)
Efter lite måttande och spikande så hängde de alltså där på väggen,
precis så som jag ville ha dem.
 
Oj så nöjd jag är !
Nu ska jag ägna resten av dagen åt att beundra dem.
Kanske läser jag lite immunologi också medan jag håller den lille sjuklingen sällskap.

Att vabba liten skrutt

Det var ingen piggelin som jag väckte idag.
Förkylningen har slagit till rejält med en hosta så rälig
att det låter som om lungorna är på väg ut genom öronen.
 
Så idag har vi tillbringat mesta tiden í soffan framför tecknat och ivrigt bläddrande i
den senaste Legokatalogen.
Lyckliga lille skrutt som har fullt upp med att lusläsa den och önska sig en massa.
Dock så står det inga priser i den
så han läser upp artikelnr för mig så får jag kolla på nätet vad de kosta ;)
 
Det har inte varit någon dålig dag alls,
lugn och stillsam.
Hade bara varit bättre om vi slapp vabbandet men man kan väl inte få allt här i livet
och det positiva är att det är lättare att vabba stora skruttar än små skruttar.

Det där med att handla mat ...

bild lånad från komplatt.se
 
Jag har ju sedan några månader tillbaka storhandlat via mathem.se
Helt perfekt faktiskt,
om man bortser från den lilla detaljen att man måste göra veckomenyer varje vecka
(och att de faktiskt är lite dyrare).
 
Veckomenyer är bra på alla sätt och vis
OM man har en familj som tycker om att äta varierat.
Den som lyckas göra en veckomeny som passar alla i denna familjen
borde föräras med en fet guldmedalj,
för här låter det mest
det tycker inte jag om, det är äckligt, måste vi äta detta?
 
Hur som helst,
denne veckan handlade jag inte från mathem.se som jag brukar.
Istället tänkte jag att det kunde vara trevligt att åka till närmsta storköp och dra min kundvagn själv.
Det var ju ändå så längesedan
och utan make borde det inte bli så dyrt.
Så jag skrev min lilla lista,
bad maken köra mig till affären och sedan kunde han ta barnen och åka hem och fika hos farmor och farfar.
Win- win på den.
 
Jag tryckte i min kundvagnspeng i den kundvagnen som såg bäst ut.
Jag lyckade få en som nästan gick rakt fram - FANTASTISKT.
Skyndade in i affären och drog kortet i automaten för att få min blippare (handscanner alltså)
och sedan satte jag igång.
 
Fram med lilla lappen och börja blippa varor.
Jag gick i gång efter gång och tog det som stod på lappen.
Det var ingen lång lista och det var inte middagar för hela veckan.
Bara det nödvändigaste fram till måndag typ.
 
Den lille blipparen är fantastisk,
lätt att hålla kolla på slutsumman.
Efter halva rundan insåg jag varför jag slutade med detta.
H E R R E G U D så tråkigt det är !
 
Idioter till höger och vänster som ska blockera gångarna så man inte kommer fram,
folk som tvärnitar mitt i gången för att de såg ett F A N T A S T I S K T erbjudande i andra gången
som de bara måste ha
vilket innebär att jag kör av dem hälsenorna med min kundvagn.
Grannar som måste avhandla det senaste skvallret (gör det hemma för fan och inte mitt i gången på coop!)
Skrikiga ungar och stressade föräldrar!
Oh my! säger jag bara.
Varför släpar man med sig ungarna en torsdagskväll till coop?
 
Varm, svettig, irriterad och med huvudvärken från hell (pga alla skrikiga ungar och shoppande idioter) skyndar jag mot utcheckningen,
låt mig komma härifrån!
Tittar lite snabbt på blipparen,
får andnöd när jag ser slutsumman och de två ynkliga påsarna i vagnen.
 
Förlåt mathem!
Jag ska aldrig mer säga att ni är dyra.
I helgen är det jag som knåpar ihop den där veckomatsedeln
och storhandlar från soffhörnan.
På måndag ses vi igen och jag längtar redan.