Orkar inte, vill inte
Det finns dagar när orken och viljan inte finns.
Dagar som är lite dunklare än andra.
Dagar när jag inte orkar le och hålla fasaden uppe.
Dagar när jag inte vill göra det heller.
Kan jag inte bara få lov att tycka att det inte är så roligt just nu?
För jag har ont.
Ont i både kropp och själ.
Kroppen som försöker läka operationssåren.
De flesta dagar går det bra
men så finns det dagar när det inte går så bra.
När smärtan kommer från ingenstans,
hugger och sliter i mig.
Jag vet att det är nervbanor som letar nya vägar,
som hittar nya kontakter
men vet ni vad ...
det gör skitont !
och det är inte ett dugg kul.
Jag orkar inte,
jag vill inte
Själen som gör sitt bästa för att hitta det ljusa och positiva
men den orkar inte heller.
Smärtorna är för stora.
Och när själen dalar så sipprar mörkret fram,
ser sin chans att få lite uppmärksamhet.
Jag orkar inte,
jag vill inte
Alla äskade runt om mig som peppar,
hejar på
och försäkrar mig om att allt kommer bli bra.
För det älskar jag er,
djupt och innerligt.
För alltid
Sen finns det de som egentligen inte bryr sig men som är nyfika,
de som kommer med floskler som
"hang in there"
Herre gud!!! som om jag hade jag nått jävla val ?!?
Ta er nyfikenhet och försvinn.
Jag orkar inte,
jag vill inte.
Det finns dagar när min energi inte räcker åt alla,
dagar när jag inte orkar och kan finnas för alla.
Det finns dagar när jag måste få fokusera på mig själv
för att hitta min väg ut ur dunklet
och de dagarna behöver jag inga upplyftande ord,
bara en kram och "det är ok, livet suger ibland"
och dessa dagar
de är nu
Jag orkar inte,
jag vill inte,
men jag måste