Dansar i regnet
Jag står här i regnet,
låter det skölja över mig.
Håret klistrar sig mot ansiktet
och runt fötterna bildas en pöl av vatten.
Jag huttrar lite i kylan
och vänder sedan mitt ansikte mot regnet
medan jag sträcker ut armarna.
Sakta tar jag några försiktiga steg,
känner mig för.
Marken känns stadig.
Vätan tränger igenom kläderna men vad gör det?
Jag är redan genomblöt,
det kan inte bli värre.
Jag låter själen sväva och dansa i regnet.
Den virvla ut över fältet och rör sig till hjärtats takt.
Lyckligt svävar den fritt i precis vilken riktning den vill.
Kroppen vilar och låter regnet skölja bort det som skaver och irriterar.
Det lindrar såren som blöder.
Med varje regndroppe kommer ett löfte om att det inte kommer regna
för alltid.
Tids nog kommer solen att bryta igenom molnen och regnbågen kommer visa
sig igen.
Kroppen och själen kommer åter att vandra hand i hand mot framtiden.
Men fram tills dess dansar jag i regnet
