Tunn is
Livet tar sina turer
och jag gör mitt bästa för att hänga med.
Jag har mina bra dag
och mina mindre bra dagar.
Det är ju så livet är.
För stunden känner jag mig skör.
Jag vet ju vad det beror på.
Som vanligt har jag kört på lite mer än jag tål.
Smärtan inombord skaver,
påminner mig om att slå av på takten
men det är svårt.
Jag älskar mitt jobb
men just nu är det tungt.
Otroligt tungt,
för jag vill så mycket mer än jag orkar
och det gör mig frustrerad.
I livet är det också mycket som händer.
Många svåra beslut.
Gör jag rätt?
Kommer jag att ångra mig?
Jag vet inte faktiskt men jag vet att jag måste prova.
Jag måste våga,
tänk om det blir en katastrof?
men det kan också bli fantastiskt.
Jag bestämmer mig för att tro på att det blir bra,
allt kommer att lösa sig.
Så jag tar mig fram över den tunna isen
och hoppas att jag inte trampar igenom den
och faller ner i det kalla vattnet.
Kanske gör jag det
men då får jag börja simma
för min trygga ö ligger framför mig.
Jag kan se den
och gör mitt bästa för att nå den.
Ett steg i taget
