Våga vara du
"Var inte så känslig"
"Bit ihop, det blir bättre"
"Du är stark. Du klarar detta"
"Strunta i det. Gå vidare"
"Det är inget att bry sig om"
Så många råd som haglar över mig.
Välmenta men de träffar mig som en hagelsvärm
och varje hagel gör ont och lämnar blåmärke i min själ.
För sanningen är:
- att jag ÄR känslig. Jag känner allt 100 gånger om! När något gör ont är smärtan total och förlamande.
När jag älskar gör jag det från djupet av mitt hjärta.
Allt jag känner gör jag med varje cell i min kropp.
Starkt och intensivt!
- att jag VET att det blir bättre men,
jag måste få känna.
Jag behöver få tycka att det inte är OK,
jag måste få göra det för att sedan kunna blicka framåt
- att jag är STARK.
Starkare än vad många tror men jag är också trött.
Trött på att vara stark,
trött på att inte hinna andas och återhämta mig.
För det är där,
i pausen,
i mörkret,
som jag hämtar styrkan och kraften att fortsätta.
- att jag TÄNKER
Jag tänker ofta och mycket.
Vänder in och ut på allt för att försöka förstå,
lära mig så jag inte gör samma misstag igen.
Jag kan inte stänga av och låtsas som ingenting,
varje cell protesterar för jag vill förstå ...
- att jag BRYR mig!
Jag bryr mig om allt och alla.
Ofta lite för mycket
och kanske lite för lite om mig själv.
- att jag BEHÖVER lära mig att jag är allt detta och lite till.
Jag är krigaren,
hon som aldrig tvekar att gå i strid,
hon som försvarar de hon älskar in i döden,
hon som skyddar sitt innersta så otroligt att hon inte våga släppa taget.
Jag behöver också lära mig att välja mina slag,
att våga släppa ut mitt innersta,
att inte bli frustrerad av min trötthet,
att ta emot det som ges.
Jag är hon som dansar i månens sken,
som gråter av både glädje, sorg och smärta.
Hon som kan sitta lycklig i mörkret under stjärnorna i tystnad
och stirra ut i rymden i timmar.
Jag är hon som älskar så intensivt att det känns som om hon ska gå sönder.
Hon som pratar konstant, skrattar högt, hittar på hyss
och som glatt ger sig ut i det okända.
Jag är också hon som känner sig mest ensam,
sårbar och som bara vill hitta tryggheten och lugnet igen
Jag är inte mer än människa ...
