Mitt i Livet
Äntligen blev den av!
Min efterlängtade resa till Rom.
En plats jag velat besöka i hela mitt liv men jag har aldrig kommit dit.
Jag blev inte besviken !
Rom överträffade alla drömmar jag haft.
Tidigare har jag haft London som favoritstad
men efter min senaste resa dit (katastrofåret 2019)
så är det inte en stad jag längtar tillbaka till.
Det som jag en gång gillade så mycket med London
blev förstört sist jag var där.
Det kommer dröja väldigt länge innan jag kan åka dit igen.
Men that's life
Det är svårt att förklara det speciella med Rom,
man måste ha varit där för att förstå.
Det är en stad som man förälskar sig i.
Livet, människorna, historien, ja - allt!
Helt perfekt ställe att fira sin 50-års dag i <3
Och som vi firade =)
Frukost på sängen varje dag.
Ett höstvarmt väder (29 grader) utan tryckande hetta
och så mycket att se!
Vi bodde helt perfekt,
ett stenkast från Vatikanen och vi kunde gå överallt.
Rom by night är otroligt vackert
(klicka på bilderna så blir de större)
Staden är full av kostverk,
gammalt och nytt blandas i total harmoni
och allt har sin självklara plats.
Första dagen klarade vi av många av de självklara platserna.
Monte Pincio är en plats man måste besöka.
Här uppifrån ser man ut över hela Rom,
en magisk plats när solen går ner.
På vägen ner sen går man över Piazza del Popolo.
(klicka för större bild)
Innan man går över den ska man passa på att besöka basilikan som ligger intill.
En underbar och fridfull plats
En stund här inne,
tillsammans i tystnad med sina egna tankar,
skänker ett otroligt lugn i själen.
En stillsamhet lägger sig som bomull runt min oroliga själ,
som en varm omfamning
och en försäkran om att allt kommer bli bra.
Naturligtvis kan man inte besöka Rom utan att besökt Colosseum och Forum
Denna magnifika byggnad!
Jag är djupt imponerad över hur man lyckades bygga denna
men även över att man fortfarande har samma tänk när man bygger arenor idag.
Man kan lära sig av historien ;)
Magnifika olivträd fanns som långa alléer genom Forum
(klicka igen för större bilder)
Här kunde vi sitta en stund och vila och känna historiens vingslag.
Att se Konstantins triumfbåge,
som var den sista triumfbågen som byggdes,
var rätt häftigt.
Att få se allt det där man bara sett i böcker och på tv.
Lycka !
Smala gränder med små caféer och butiker
Lagom med turister
och romarna är vänliga och trevliga.
Fontana di Trevi var också värt ett besök.
Jag blev förvånad över hur liten platsen faktiskt är.
Den ligger insprängd mitt bland husen på en liten piazza
(och yes här är han, mannen i mitt liv <3, han som förstår mig utan att jag behöver säga något, han som älskar mig precis som jag är utan att vilja göra om mig,
han som gör mina dagar uthärdliga, underbara och som ibland driver mig till vansinne,
men som också får mig att skratta mitt i allt elände)
Den var dock fantastiskt vacker och det var svårt att se sig mätt.
Här skulle jag kunna sitta en halv dag och bara njuta av skönheten.
Men till slut var jag tvungen att ge mig och vandra vidare.
En liten bit bort ligger Spanska Trappan
Jag orkade dock inte räkna trappstegen ;)
och att sitta ner och ta en selfie var inte att tänka på.
Poliser överallt med visselpipor och som viftade frenetiskt med armarna
så att trötta rumpor reste sig snabbt igen.
och ljuset !!!
Vilket fantasktiskt ljus vi hade!
Jag är fortfarande förundrad över hur blå en himmel kan vara
och hur solen kan placera sig så perfekt bakom en byggnad.
Det var likadan överallt där vi var <3
Jag är förälskad i Rom
och jag längtar tillbaka.
Nu har jag varit där en första gång
men det är definitivt inte den sista gången!
Ett helt perfekt ställe att fira sin födelsedag på :)
och när livet är tungt,
mörkt och jobbigt,
då kan jag alltid återvända genom att titta på bilderna och minnas.
För känslan som jag hade då när jag tog dem,
den finns kvar i hjärtat
och för en stund återvänder jag.
Jag kan känna solen i ansiktet,
de ljumma vindarna runt kroppen,
ljudet av fontänerna som lugnar min själ,
och jag slappnar av,
ett leende sprider sig över ansiktet
och jag påminns om att livet är rätt bra ändå
Ljuset tränger alltid igenom mörkret till slut ;)
och här står jag nu,
mitt i livet
<3
Who knew :)